Vem är jag?
Mitt namn är Emilia Malm och går i 9:an på en av Borlänges högstadieskolor. Jag är ett Elevkulturombud för Borlänge kommun och är inne på mitt andra år. Jag har två stora intressen: handboll och musik. Men om jag ska fokusera på den kulturella delen och varför jag ville bli elevkulturombud från början, så är det ungefär så här: Under hela min uppväxt har jag hållit på med olika aktiviteter och de flesta av dem har varit inom kulturen. Jag spelade teater och dansade i några år och jag har alltid gillat att pyssla, klippa och klistra. Men musikintresset har alltid varit störst och främst att sjunga och kompa mig själv med en gitarr eller ett piano. Det har mest varit hemma i mitt rum.
Min EKO resa!
Jag när jag tackade ja till att vara ett Elevkulturombud viste jag i princip ingenting vad jag skulle göra eller vad det gick ut på. Men efter att ha fått bra information så visste jag. När jag hade varit på en utbudsdag i Falun kan man väl säga att mitt intresse växte och blev större för då fick man verkligen en inblick vad man skulle göra och att det var ett väldigt viktigt uppdrag. Sedan har intresset bara växt och blivit större, och jag är en person som fungerar så att om jag ger mig in på något så gör jag det till 100 procent. Våren 2015 fick jag ett erbjudande att vara med och arrangera en föreningsmässa på Moraparken. Jag tyckte det verka som ett väldigt roligt projekt så jag anmälde mig och gick på träffarna. När det var dags att gruppera in sig i olika arbetsgrupper, så hamnade jag i PR gruppen. Men efter sommaren fick jag reda på att just den helgen föreningsmässan skulle vara, så skulle en annan grej var som jag prioriterar högre vilket gjorde att jag fick ta ett jätte tråkigt beslut om att hoppa av. Jag tycket det var jättetråkigt just för att man har längtat på att få se det färdiga resultatet av något man har jobbat på under en lång tid. Det var under det här projektet jag lärde känna Mattias Dristig på riktigt och även andra inom dessa arbetsområden.
Praktiken!
Under vecka 42 hade jag prao vecka på min skola. Min tanke var att jag skulle hinna med olika grejer. Jag hörde därför av mig till Mattias och frågade om jag kunde komma och praktisera hos Kultur & Bildningsförvaltningen, främst som projektledare, men också på hela deras avdelning. Jag hörde även av mig till Kulturcentrum Asken i Borlänge. Jag fick ja ifrån båda ställen så måndag, tisdag och fredag var jag på Asken och onsdag torsdag var jag på Landstinget Dalarnas Kultur och Bildningsförvaltning. Jag tänkte berätta om min två dagar på Landstinget.
Onsdag:
Under onsdagen var jag till mesta dels med Jordi Arkö (konstkonsulent). Jag fick följa med honom till bland annat Vikmanshyttans stentryckeri och Säters Mentalvårdsmuseum. På tryckeriet fick jag se och höra hur men trycker med kalksten. Även hur deras verksamhet och arbetsplats fungerade. Jag fick se en tavla som precis var klar och hur stenarna till den tavlan såg ut. Det är flera tavlor på grund av att man har olika färger i tavlan. Efter det åkte vi vidare till Säter och Mentalvårdsmuseet där vi fick en rundvisning hur det såg ut och fungerade när det var ett mentalvårdsjukhus i området. Väldigt intressant och något man inte riktigt kan föreställa sig riktigt hur det var även fast man ser bilder och olika modeller av vissa grejer de använde sig av. En spännande upplevelse. Sedan åkte vi tillbaka till Falun och gick in på Falu gruva området och kollade på byggnaderna och omgivningen. När jag kom tillbaka till kontoret gick Mattias Dristig igenom lite om hur man skriver en projektplanering och vad man ska tänkte på och så. Mycket lärorik information som är bra att ha med sig.
Torsdag:
Torsdagen började med att Mattias gick igenom med mig den Kultur och Bildningsplan som Landstinget Dalarna har, jag fick även information om den nya planen som kommer snart och fick det även berättat för mig hur det går till när en sådan plan skapas. Sedan gick vi till Länsbiblioteket där jag fick reda på lite vad dom håller på med och lite olika projekt. Där fick jag även träffa Malin Magnusson som är projektledare för Dalalitteraturen, ett projekt länsbiblioteket håller på med. Det handlar om att lyfta fram litteraturen med unga författare i Dalarna. Lite senare fick jag följa med Nina Olsson till Dalateatern för att vara med i hennes projekt i att arrangera finska föreställningar till dom som kommer från Finland och bor här i Dalarna. Jag fick vara med att fixa fika innan, hälsa dom välkomna och även kolla på själva föreställningen. Jag hade lite svårt att förstå vad föreställningen handlade om, även fast den var textad. Men publiken som kunde finska skrattade ofta så den blev nog väldigt uppskattad. När vi höll på med det här så var det många andra som också var arrangörer från Dalateatern och Riksteatern som jag kände igen sen tidigare så det var roligt.
Mina åsikter!
Jag tycker att dom här två dagarna har varit väldigt lärorika med mycket ny information och kunskap. Väldigt roligt att vara ut i länet och kolla runt på alla verksamheter. Det jag tyckte var roligast var nog att vara på Dalateatern och vara med alla professionella arrangörer. Men också för att det är på scen, bakom och runt om som jag känner mig som säkrast. Det är nog den typen av arbetsplats som jag skulle vilja jobba på senare i livet. Eftersom jag känner mig säker när jag är i den miljön. Det var roligt att följa med och kolla på konsten också, men eftersom jag inte har så stort intresse av konst så kan det lätt bli lite långtråkigt. Men överlag var det en jättebra praktik på landstinget Dalarnas Kultur och Bildningsförvaltning.
Med jättetrevlig personal.
/ Emilia